Hur tänkte du nu?

Så var det dags igen.

Hade mina onda aningar i går kväll när en bekant känsla dök upp i halsen och mycket riktigt under natten har någon proppat halsen full av taggtråd, helt i onödan. Jag har ju precis lyckats få bort den och börjat njuta av att kunna träna och känna mig stark igen. Planen för dagen var löpning men det är ju bara att glömma, då jag vill vara frisk till mina klasser på lördag med tanke på att det är dags att filma Functional Moves klassen, och då vill jag ju vara så pigg som möjligt så klart.

Jag blir på så fantastiskt dåligt humör när jag inte är helt frisk, och när jag efter lunch går från stan till jobbet hinner jag bli riktigt uppretad (just nu kommer jag inte ens ihåg anledningen),men summan av det hela är att jag måste bli bättre på att säga ifrån och inte bara, ja tack, det fixar jag, inga problem jag löser det, till allt även fast jag absolut inte har lust eller kan.

Och nu kommer det, detta är VERKLIGEN INTE JAG. Precis vid ingången till mitt jobb sitter det en STOR skylt om att rökning är förbjuden, det är helt omöjligt att missa den. Ca 10 steg därifrån finns en rök plats. Jag tror att det kan vara 20 gången jag ser samma kvinna gå fram och tillbaka framför förbuds skylten, alltid rökandes. Tyst för mig själv tänker jag säg inget, säg inget säg inget. Men när jag passerar henne och hon blåser ut röken rakt i ansiktet på mig fullkomligt exploderade jag. Jag visade klart och tydligt att detta INTE är ok samt var hon ska ta vägen, blev nästa rädd för mig själv över reaktionen men någon gång får det vara nog. Jag är så trött på alla som röker överallt i tid och otid och som över huvud taget inte verkar reflektera över att vi som inte röker INTE uppskattar att få röken utblåst i ansiktet. Hur tänker man?

Som sagt, lätt irriterad vid sjukdom är bara förnamnet.

Fråga nr 5 i 30 dagars utmaningen

Favorit muskel måste vara hjärtat, känns inte som om det skulle bli så mycket fysisk aktivitet om inte hjärt muskeln fungerade…