Älskar att göra saker med min familj och släpar mer än gärna med dem överallt.
Men nu i helgen ska jag iväg på något av det roligaste jag vet, träningsevent i dagarna två.
Samtidigt så drabbas jag av en fruktansvärd separations ångest, vill ju ha barnen nära på min lediga tid.
Visst skulle jag kunna strunta i att åka, men detta är årets största inspirations källa för mig som instruktör, jag lär, inspireras och utvecklas. Och då kanske du tycker att jag ska sluta gnälla, tro mig det vill jag verkligen, men jag är nyfiken på dina tips, råd och tillvägagångssätt för att stilla min separationsångest.
Hur gör du som förälder?
Eller är det något jag får leva med från den stunden jag blev mamma?
Jag tror den känslan kom när man blev mamma ;-) är du långt hemifrån? Annars skulle ju din man och barn komma och säga hej! Jag har varit borta från äldsta mer än minstingen (har iofs 8 år mellan barnen)
SvaraRaderaDu får inte känna dåligt samvete för jag tror också att det ibland är viktigt att lämna barnen, de har ju det hur bra som helst med sin pappa... Man måste få göra det som man brinner för som känns bra, för en glad mamma så blir barnen glada! Njut du av helgen och det du brinner för! Och som alltid så rusar helgerna och du är snart hemma
Ha en rolig och inspirerande helg
Kram Sandra
Åh vännen jag tror att separationsångesten kommer som ett brev på posten men jag tror precis som Sandra redan skrivit att det är jätteviktigt att göra saker på egen hand och du vet ju att de har det hur bra som helst hemma! Tror det kan vara nyttigt för resten av familjen att få sin tid lite på tu man hand ibland! Ha så kul på Nike! Kram Sara
SvaraRaderaVisst är det så, nu är farfar och hans nya fru barnvak, hemma hos oss dock, men ändå.... Bara bita ihop.
RaderaKram
Vissa saker tror jag bara att man får leva med efter att man blivit förälder. Jag har blivit så otroligt känslosam sedan jag fick barn. Går nog inte en dag utan att jag gråter av någon anledning... :) Det gäller väl kanske att inte låta det där dåliga samvetet ta över som ibland tenderar att dyka upp när man prioriterar annat än barnen, men jag tror ändå att det är jätte viktigt att vara ifrån varandra lite ibland även om det kan vara jobbigt. Hoppas du får en riktigt bra helg! Kramar
SvaraRaderaÅh jag är likadan. Samma sak varje gång även om det bara är en dag några timmar eller så. Kallas kärlek va? :)
SvaraRaderaJag och Chris har haft några få hotellövernattningar utan barnen, men jag är lika dan som du. Saknar ihjäl mig. Nu hoppas jag att de snart kommer hit och hälsar på, mina trottungar. Kram.
SvaraRaderaNu sitter jag här med lipen i halsen. Jag har ångest över att lämna Matteus. Först i två veckor och sedan efter de veckovis när jag åker till Luleå. Det är ren tortyr. På något sätt går det, men känslan när jag ska åka och när jag är där uppe är inte rolig =( Kram till dig fina Karro <3
SvaraRaderaDet kanske låter som en klyscha, men jag tror att man behöver egen tid. Barnen får hem en inspirerad, energifylld, glad mamma som kan ge dem tid nästkommande helger! :-)
SvaraRaderaKram M
Ååå förstår precis hur du känner.... Jag har värsta ångesten när jag ska sova utan barnen och faktiskt även när jag sover utan kära maken...och det är väldigt väldigt sällan jag sover utan dem. Jag gör allt för att undvika nätter utan mina kära. Love har jag inte vart ifrån, blir första ggn i april då jag o daniel åker på en skidhelg. Men det är nog som alla skriver att man behöver nog försöka ta vara på dessa tillfällen oxå och ladda batterien. Ha en fin helg.
SvaraRaderaEfter som jag reser en del i jobbet har jag lärt mig att njuta av det :), hoppas du får kul kram Diana
SvaraRaderaKul att åka på träningsevent och samla inspiration.
SvaraRaderaTyvärr kan jag inte ge dig några bra tips på separationsångest till barn då jag inte har några själv. Men jag tänker ofta att det gör inget att längta lite, då värdesätter man varandra mer när man väl träffas. Det kommer gå bra ska du se.
Kram Helén
Jag förstår ditt dilemma... men om man får lite perspektiv över det så är det solklart att du ska åka och bara ha det kul och tänka på dig själv! En glad mamma är den bästa mamman. Om du är borta fem sex dagar av 365 spelar ingen roll! Tror bara det är nyttigt.
SvaraRaderaKRAM Anna
Jag har faktiskt inga problem att lämna mina barn lite då och då ( Blir ca 1 natt/mån ) för att inte glömma bort varandra och inte bara vara mamma och pappa, samt att orka med....Leo har ju dessutom varit väldigt krävande som du vet, så vi lämnar ibland bara honom för att helt enkelt få tid med de stora. Mathias jobbar dessutom på Malta 1 v/mån och jag har börjat jobba 7 den senaste tiden, så de senaste månaderna har farmor tagit Leo 2 nätter den veckan. Ovärderlig hjälp faktiskt :D Kram!!
SvaraRadera