söndag 7 december 2014

Det var på tiden

Det har blivit mycket klasser på gymmet senaste tiden, vilket ha lett till att löpningen blivit lidande.



Men ikväll fick jag äntligen till en runda.

Tänkte först ge mig ut utan klocka, men av erfarenhet vet jag att det då brukar kännas så bra, och jag blir sur att jag inte tagit med klocka i tron om att jag precis sprungit mitt snabbaste ever....

Så istället tog jag med klockan, bestämde mig för att inte titta förrän jag kommit hem.

Mycket riktigt kände jag mig snabb, riktigt, riktigt snabb.
Men ack så fel jag hade.
Aja bara träna upp tempo igen.

6 kommentarer:

  1. Tack för tipsen =) Det är något i den stilen jag säger. Kanske är det bara jag som känner mig tjatig. Jag peppar ganska mycket, kanske för mycket. Jag jämför mig inte med andra, men då är jag som värsta duracellkaninen i munnen tror jag. hahahaha! Så härligt med löpning. Det har inte blivit någon här heller. En tur på över en månad kanske :( Imorgon ska jag springa är det bestämt iaf :D Har knappt ork till något :( Tempot kommer vara ruggigt långsamt här, men skönt att kunna springa iaf :D kramar

    SvaraRadera
  2. Härligt med en löprunda, så fort min kropp jobbar med mig igen ska jag ta tag i träningen, längtar riktigt efter det. Kramisar Tina

    SvaraRadera
  3. Känslan att du var snabb är värt mycket! Att ha ett skönt flow!

    Gott recept!! Tack!

    KRAM Anna

    SvaraRadera
  4. Jag håller med om den känslan... Så fort klockan lämnas hemma! I fredags när jag sprang flöt det på bra men jag tror att väder vind och en grå em saktar ner mig eller inbillar mig iaf hahah
    Kram Sandra

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...