FARLIGASTE MODEDIETEN PÅ LÄNGE

Jag är varken forskare, professor eller läkare men någon stans hoppas jag ända att jag har ett sunt förnuft. Jag tycker det är roligt att följa med i debatten kring alla ”trenddieter” och tyckare som under något år ätit den ena eller andra dieten och mår HUR bra som helst. Nu ja, men hur ser det ut I kroppen om 10, 20 eller 30 år?

Självklar får man äta precis vad man vill och jag är verkligen inte bättre än någon annan som den gottegris jag är.

Men här kommer ett intressant inlägg, snott rakt av utan omskrivningar eller egna tankar.

Skrivet av;

Mai-Lis Hellénius, Livssilsprofessor. Professor på Karolinska institutet och överläkare på livsstilsmottagningen. Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

De senaste åren har vi fått en trend som gjort mättat fett populärt. Den svenska varianten av LCHF, (låg kolhydrat hög fett-kost) vurmar för det mättade fettet och försäljningen av smör, ost och andra produkter med mycket animaliska fetter ökar. Det har gjort att vi inom vården nu åter ser människor med skyhöga kolesterolvärden. Det finns massor av forskning från de senaste 40 åren, men också helt färska studier som visar att fettets kvalitet har stor effekt på våra blodfetter. Mättade fetter och transfetter höjer kolesterolet medan omättade fetter sänker. Höga blodfetter är en av våra starkaste riskfaktorer för hjärtkärsjukdom. Medelhavsmaten är fortfarande den kost som har den bästa vetenskapliga grunden för att påstå att den är bra för hälsan, med fisk, massor av grönsaker och fett i form av olivolja, nötter och mandel. När jag beskriver vilken livsstil som ger bäst hälsoresultat hamnar jag ständigt i skottgluggen för argsinta fettförespråkare. Det är roligt att diskutera vetenskap och som forskare är det en självklar del av jobbet. Men fettdebatten har spårat ur.

Att äta fett är livsviktigt men vi behöver fundera på vilken sorts fett vi väljer. Vegetabiliska fetter som oljor, nötter och frön är bra för oss, liksom fiskfetter. Mättade fetter som smör, grädde och fläsk i stora mängder är det inte. Därför ser de svenska kost råden ut som de gör. Våra stillasittande liv gör att våra muskler inte längre svara lika bra på insulin och blodsockret riskerar att stiga. Vi klara inte längre att äta stora mängder snabba kolhydrater i form av läsk, godis, och vitt bröd. Men detta ska inte mötas med fläsk och smör, utan med mer rörelse och varierad kost med en bra fett balans.